Organisation8 min läsning

Outsourca växeln eller ta bort samtalen? Räkna först

Kort svar

Företag som överväger att outsourca växeln gör det nästan alltid för att samtalen är för många. Men en stor del av samtalen är frågor kunden hellre hade löst själv, om svaret funnits i hjälpcentret, chatten eller kundportalen. Räkna först vilka samtal som aldrig behövt ringas och ta bort dem med ett ärendehanteringssystem där alla kanaler svarar ur samma kunskap. Outsourca resten bara om öppettider, språk eller toppar kräver det.

Offerten från kontaktcentret ligger på bordet, och den ser rimlig ut: de tar samtalen, ni slipper kön. Jag har själv köpt in outsourcad telefonkundtjänst och senare drivit den åt andra, och det jag lärde mig är att offerten svarar på fel fråga. Frågan är inte vem som ska ta samtalen, utan varför de ringer. Den här artikeln visar hur ni räknar på det innan ni skriver på, och vad som händer med kalkylen när samtalen som aldrig behövt ringas är borta.

Varför vill företag outsourca växeln?

Därför att telefonen fortfarande är den kanal som kräver mest av teamet, och för att den inte går att skala med kontorstid. Gartner konstaterade i februari 2025 att telefonen fortfarande är den dominerande servicekanalen, samtidigt som bara 35 procent av de kunder som senast ringde är beredda att i stället använda en AI-assistent. Kunderna ringer alltså, och de slutar inte ringa för att ni önskar det.

Det driver tre problem som en outsourcingoffert lovar att lösa: kön växer i toppar som ingen kan bemanna, kunderna ringer kvällar och helger när ingen svarar, och telefonen binder personen som tar samtalet i hela samtalets längd. Deloittes globala outsourcingundersökning 2024 visar att kostnad inte längre är huvudskälet, bara 34 procent angav det mot 70 procent 2020, utan ökade krav från kunderna. Företag köper öppettider och kapacitet, inte lägre timpris.

Men offerten prissätter samtalen som de är i dag. Den frågar inte hur många av dem som borde ha försvunnit.

Vilka samtal borde aldrig behövt ringas?

De där kunden vill veta något företaget redan vet, och som hade gått att slå upp. Lyssna på en dags samtal och sortera dem, så ser ni mönstret:

Samtalet gällerVad kunden egentligen villVar svaret borde funnitsGår att ta bort?
Var är min orderOm den skickats och när den kommerAvisering, orderuppslag i chatt och kundportalJa, nästan helt
Öppettider, leveranstid, returvillkorEtt fast svarHjälpcenter och chattJa
Fakturakopia, betalning, adressändringUtföra en enkel handlingKundportal med inloggningJa, med koppling till ert system
Reklamation, klagomål, kompensationEtt besked och att bli hördMänniska, men med underlaget frammeNej, men kortare
Rådgivning före köpEtt samtalMänniskaNej

De tre första raderna är i min erfarenhet mellan hälften och två tredjedelar av samtalen i en e-handel eller ett tjänsteföretag. De ringer inte för att kunden föredrar telefon, utan för att digitala kanaler inte svarade. Hur just orderfrågan byggs bort beskriver vi i artikeln om var är mitt paket.

Ett skäl till att samtalen blir kvar är att ingen pekar bort dem. Enligt en Gartner-undersökning missar 60 procent av handläggarna att hänvisa kunden till självservice när tillfället finns. Den kund som ringer om orderstatus i dag ringer igen nästa gång, om ingen visade var svaret fanns.

Vad kräver lagen av er telefon?

Att ni har ett telefonnummer, och att ni inte tvingar kunden till en viss kanal. Enligt Konsumentverket ska ett företag ange telefonnummer enligt distansavtalslagen, tillsammans med namn, organisationsnummer, e-postadress och adress, och kontaktuppgifterna ska vara lätta att hitta. Konsumentverket är också tydligt med att företaget inte får kräva att kunden kontaktar er på ett visst sätt; kunden ska till exempel inte behöva ringa för att säga upp ett avtal.

Det betyder två saker för valet. Ni kan inte ta bort telefonen, så en outsourcing som bara flyttar den löser inte grundfrågan. Och ni får inte gömma den bakom en chattbot som vägrar lämna över. Det ni får göra är att ge kunden ett bättre alternativ före telefonen: ett hjälpcenter som svarar, en chatt som slår upp ordern, en kundportal där handlingen kan göras. Då väljer kunden själv, och telefonen blir kanalen för det som behöver ett samtal.

Vad kostar ett samtal jämfört med ett digitalt svar?

Mångfalt mer, och det är den skillnaden som avgör kalkylen. Den mest citerade referensen kommer från en Gartner-mätning 2019: bemannade kanaler som telefon, chatt och e-post kostade i snitt 8,01 dollar per kontakt, självservice omkring 0,10 dollar. Siffrorna är amerikanska och sju år gamla, men storleksordningen håller.

Ställ upp det mot offerten. Antag 400 samtal i veckan, där hälften är uppslagningar. Kontaktcentret prissätter alla 400. Ett ärendehanteringssystem med hjälpcenter, chatt och kundportal tar bort de 200 uppslagningarna, och de 200 som blir kvar blir kortare, eftersom handläggaren har ordern, historiken och ett granskat svar framför sig. Räknat så ska offerten jämföras med kostnaden för 200 samtal, inte 400, och det brukar vända kalkylen. Hur en sådan business case ställs upp i sin helhet står i artikeln om AI i kundservice som business case.

När är outsourcing ändå rätt?

När det som blir kvar efter de borttagna samtalen fortfarande inte går att bemanna: kvällar och helger, språk ni inte har, eller toppar som november. Det är samma bedömning som i artikeln om att outsourca eller ha kundservicen inhouse, och slutsatsen där gäller: hybrid passar oftast bäst, där ni äger kunskapen och en partner tar tider och språk.

Skillnaden är ordningen. Ta bort samtalen först, outsourca sedan det som blir kvar. Den som gör tvärtom betalar en partner för att svara på frågor som en artikel hade svarat på, och sitter kvar med samma volym när avtalet ska förnyas. Gartner rapporterar att självservice, livechatt och kunskapssystem är på väg att gå om telefon och e-post som de teknologier kundservicechefer värderar högst till 2027. Det är den investeringen offerten konkurrerar med.

Hur ser ett upplägg ut där ni behåller växeln men halverar samtalen?

Ett ärendehanteringssystem där alla kanaler svarar ur samma granskade kunskap, och där telefonen är en av dem. Så här fungerar det i Supportifier, och principen är densamma oavsett verktyg:

  1. Hjälpcentret tar de fasta svaren. Öppettider, leveranstid, returer, ånger och reklamation som artiklar, skrivna en gång och granskade av den som äger sakfrågan.
  2. Chatten och kundportalen tar uppslagningarna. Orderstatus, fakturakopior och adressändringar kräver en koppling till ordersystemet eller e-handelsplattformen, så att svaret gäller just den här kunden och inte "leverans i allmänhet".
  3. Inkorgen tar det som kräver en människa, med kundens historik, ordern och ett svarsförslag ur samma kunskapsbas. Samtalet som ändå kommer blir kortare, och handläggaren skriver in det som ett ärende i samma vy som mejlen och chatten, så att statistiken hänger ihop. Vad inkorgen gör beskrivs på sidan om inkorgen.
  4. Telefonen finns kvar, tydligt angiven, för rådgivning, klagomål och det som inte passar in. Den kan skötas av er, eller av en partner på kvällar och helger.

Det som gör upplägget billigare än outsourcing är inte att någon svarar snabbare, utan att färre behöver svara alls.

Så gör ni

  1. Lyssna på en dags samtal, eller läs växelns logg, och sortera varje samtal i tabellens fem rader.
  2. Räkna andelen i de tre första raderna. Det är volymen som går att ta bort.
  3. Räkna om offerten på det som blir kvar, och lägg till kostnaden för det som tar bort samtalen.
  4. Skriv de tjugo vanligaste svaren och publicera dem i hjälpcentret innan ni fattar beslut om något annat.
  5. Koppla orderuppslaget till chatten och kundportalen, så att "var är min order" slutar kräva ett samtal.
  6. Be handläggarna hänvisa till svaret i hjälpcentret i varje samtal där det finns, så att nästa fråga inte blir ett samtal.
  7. Mät samtal per hundra ordrar vecka för vecka. Sjunker det inte, har uppslagningarna inte försvunnit, oavsett vad ni byggt.

Vanliga frågor

Får vi ta bort telefonnumret helt och bara ha chatt?

Nej. Enligt Konsumentverket ska ett företag ange telefonnummer enligt distansavtalslagen, och kunden får inte tvingas till ett visst kontaktsätt. Ni får däremot göra de digitala kanalerna till det naturliga förstavalet genom att de faktiskt svarar, och låta telefonen vara kvar för det som behöver ett samtal. En chattbot som inte lämnar över till en människa är inte ett alternativ till telefonen, utan ett skäl att ringa.

Hur snabbt minskar samtalen när självservicen finns?

Räkna med att de fasta svaren, som öppettider och villkor, försvinner inom några veckor efter att de publicerats och hänvisats till. Uppslagningarna, som orderstatus, minskar när kopplingen till ordersystemet är på plats och aviseringarna svarar på nästa fråga. Följ samtal per hundra ordrar per samtalstyp, så ser ni vilken del som rör sig och vilken som inte gör det.

Ska vi outsourca kvällar och helger?

Bara om samtalen som kräver en människa kommer då i tillräcklig volym. Kvällens och helgens frågor är ofta just uppslagningar, och de löses bättre av ett hjälpcenter och en chatt som svarar ur granskad kunskap, med överlämning till nästa morgon. Räkna på volymen efter att uppslagningarna är borta, och testa en partner i en kanal innan ni bygger skiftgång eller skriver ett större avtal.

Vad gör vi med samtal som kräver uppslag i våra system?

Ge de digitala kanalerna samma uppslag som handläggaren har. En chatt eller kundportal som kan hämta ordern, fakturan eller avtalet på kundens uppgifter svarar på det kunden ringer om. Det kräver en koppling till ordersystemet eller e-handelsplattformen, där läsning och handlingar specificeras var för sig, och det är den koppling som brukar ge störst minskning av samtalen.

Källor

Rickard Collander

Av

Rickard Collander

Rickard har arbetat med kundservice och Customer Success i snart tjugo år, på både köparsidan och leverantörssidan. Han började på Gjensidige med ansvar för kundtjänst och telemarketing, var i knappt fem år kundservicechef på Bonnier Tidskrifter med ansvar för avtal, servicemål och kvalitet i en outsourcad kundservice i alla kanaler, och har därefter arbetat som managementkonsult på Omnisale och som chef över Telias outsourcade kundservice. Han har varit CCO på kontaktcenterbolaget Releasy och senast Head of Customer Success på Scania, där han ledde kundframgång och support för digitala tjänster globalt. Under de senaste åren har han arbetat med AI-implementationer i bolag som Dold Adress, Omnio och Axfina. Han grundade Successifier och arbetar med hur kundserviceorganisationer bygger skalbara arbetssätt, mäter rätt saker och fångar risker innan kunder lämnar.

  • outsourcing
  • telefonväxel
  • kundtjänst
  • självservice
  • ärendehantering

Den här artikeln finns också på engelska: Outsource the switchboard or remove the calls? Count first

Nästa steg

Utgå från er vardag.

Berätta vilken fråga som tar tid idag. Vi går igenom hur ett första steg skulle kunna se ut.

Hellre ett tydligt första steg än ett stort löfte.

Se hur kunskapsarbetet, granskningen och den första kanalen hänger ihop.

Om kunskapsanalysen
Från samma fråga
till ett bättre svar.
Boka genomgång