Mätning8 min läsning

Så kategoriserar ni ärenden så att siffrorna går att använda

Kort svar

En ärendekategori ska svara på vad kunden frågade om, inte vilken avdelning som råkar äga frågan. Bygg en dimension i taget, håll översta nivån under trettio kategorier och kräv att varje kategori leder till en åtgärd. Fält ger struktur och rapportering, taggar ger flexibilitet och växer vilt om ingen äger dem. Kategorin sätts vid avslut, stickprovsgranskas och används sedan för kunskapsluckor, bemanning och automation.

Varje kundserviceverktyg har kategorier, och i de flesta team betyder de ingenting. Listan ärvdes från den som satte upp systemet, någon la till en tagg inför en kampanj 2023, och i rapporten hamnar 40 procent av ärendena i "Övrigt". Sedan frågar ledningen vad kunderna hör av sig om, och svaret blir en gissning. Den här artikeln handlar om hur ni bygger en kategorisering som går att styra på, och hur ni håller den ren.

Varför säger ärendestatistiken så lite?

Därför att kategorierna oftast beskriver er organisation i stället för kundens fråga. "Logistik", "Ekonomi" och "Teknik" säger vem som fick ärendet, inte vad kunden ville veta, och två ärenden i samma kategori kan kräva helt olika åtgärder. Kategorin "Logistik" rymmer både "var är mitt paket" och "ni skickade fel vara", som har olika orsaker, olika lösningar och olika sätt att byggas bort.

Tre mönster återkommer i team som tycker att statistiken är oanvändbar:

  • Kategorierna följer avdelningarna. Bra för dirigering, obrukbart för analys.
  • Taggarna har växt fritt. Zendesk påminner i sin guide om att arbeta med ärendetaggar om att använda specifika taggar, undvika vanliga ord och hålla formateringen konsekvent, just för att taggar annars blir omöjliga att rapportera på. Utan en ägare får ni retur, returer, Retur och retur-2024.
  • Ingen bestämde vad kategorin ska användas till. En kategori som inte leder till ett beslut är bara ett klick till för handläggaren.

Vad ska en kategori svara på?

Vad kunden frågade om, formulerat så att någon kan göra något åt det. Testet är enkelt: om ni läser kategorinamnet högt och det inte går att säga vilken åtgärd som skulle minska antalet ärenden i den, är kategorin fel.

"Leverans" klarar inte testet. "Var är min order" gör det, eftersom åtgärden är bättre aviseringar och ett orderuppslag i självservicen. "Levererad men saknas" gör det också, med en helt annan åtgärd: utredning mot transportören.

Bygg därför en dimension i taget, och låt dem vara separata fält:

DimensionSvarar påExempelAnvänds till
ÄrendetypVad kunden frågade omVar är min order, byte av storlek, faktura felaktigKunskapsluckor, självservice, automation
OrsakVarför frågan uppstodOtydlig produktsida, försenad transport, systemfelÅtgärder utanför kundservicen
UtfallVad ni gjordeLöst med information, omleverans, återbetalning, avslagKostnad och policy
Kanal och tidVar och närChatt, e-post, timmeBemanning

Den vanligaste hopblandningen är ärendetyp och orsak. "Försenad leverans" är en ärendetyp när kunden frågar om den, och en orsak när den förklarar varför kunden hörde av sig om något annat.

Hur många kategorier ska ni ha?

Färre än ni tror på översta nivån, och bara så många på andra nivån som ni faktiskt använder. Mitt riktmärke från flera införanden: femton till trettio ärendetyper på översta nivån räcker för ett team med några hundra ärenden i veckan. Fler än så och handläggarna väljer olika, vilket gör datan sämre än en kortare lista skulle ha gjort.

Tänk i domäner snarare än i en lång lista. Metoden Knowledge-Centered Service beskriver en kunskapsdomän som en samling artiklar kring ett gemensamt ämne, en funktion, en process eller en produktfamilj; Consortium for Service Innovation använder domänen som enheten man analyserar och förbättrar. Samma indelning fungerar för ärenden: domänen "leverans" innehåller fem ärendetyper, och det är i domänen ni ser mönstret.

Tre regler som håller listan kort:

  1. Varje kategori ska ha en tänkbar åtgärd. Kan ni inte formulera den, slå ihop kategorin med en annan.
  2. Ingen kategori under en procent. Använd den inte tillräckligt ofta för att synas i en rapport, hör den hemma på andra nivån eller inte alls.
  3. "Övrigt" ska vara litet och läsas. Över tio procent i "Övrigt" betyder att listan saknar något. Läs tjugo sådana ärenden och namnge det som fattas.

Fält eller taggar?

Fält för det ni ska rapportera på, taggar för det som är tillfälligt. Vilka fält ett system ska ha från början står i köpguiden om ärendehanteringssystem. Zendesk beskriver skillnaden i sin jämförelse av taggar och ärendefält: fält ger en definierad uppsättning värden och struktur, medan taggar är friare och kan sättas från flera håll. Principen gäller oavsett verktyg.

I praktiken: ärendetyp, orsak och utfall ska vara obligatoriska fält med fasta värden, eftersom de ska gå att jämföra över tid. Taggar passar för kampanjer, en pågående driftstörning, ett återkallat parti eller ett försök ni vill följa i sex veckor. Sätt ett slutdatum på varje tagg redan när ni skapar den, och låt någon rensa listan varje kvartal. Utan den rensningen blir taggarna ett arkeologiskt lager som ingen vågar ta bort.

Vem sätter kategorin, och när?

Handläggaren, vid avslut, på högst två klick. Kategorisering som tar tid blir slarvig, och slarvig kategorisering är värre än ingen, eftersom den ser ut som data.

Fyra saker gör att det faktiskt blir gjort:

  • Sätt den vid avslut, inte vid ankomst. Först då vet man vad ärendet handlade om.
  • Låt systemet föreslå. Ett AI-förslag som handläggaren bekräftar eller ändrar går på ett par sekunder, och ändringarna visar var listan är otydlig.
  • Visa samma lista i alla kanaler. Chatt, mejl och telefon ska använda samma ärendetyper, annars går de inte att lägga ihop.
  • Granska stickprov. Tjugo ärenden i månaden, lästa av den kunskapsansvariga. Var två personer har valt olika kategori för samma sorts ärende är namnet otydligt. Rollen som gör det beskrivs i artikeln om kunskapsansvarig.

Ett enighetstest är den snabbaste kvalitetsmätningen: låt tre handläggare kategorisera samma tio ärenden var för sig. Skiljer de sig åt på mer än två är det listan som är fel, inte personerna.

Vad använder ni kategorierna till?

Till fyra beslut, och kategorier som inte används i något av dem kan tas bort.

  1. Vilka svar som ska skrivas. De största ärendetyperna utan en granskad artikel är nästa vecka arbete, enligt metoden i artikeln om kunskapsluckor.
  2. Vad som kan automatiseras. Gartner förutspår att agentisk AI autonomt kommer att lösa 80 procent av de vanliga kundserviceärendena utan mänsklig inblandning till 2029. "Vanliga" är nyckelordet: utan en kategorisering vet ni inte vilka ärenden som är vanliga nog att vara värda att automatisera.
  3. Hur självservicen fungerar. Andelen ärenden per ärendetyp som når en människa är det mått som visar om hjälpcentret bär sin del. Gartner rapporterar att bara 14 procent av kundserviceärendena löses fullt ut i självservice, och skillnaden mellan ärendetyper är stor.
  4. Vad som ska åtgärdas utanför kundservicen. Orsaksdimensionen är den som ger mest till produkt, logistik och sajt, och den enda som förklarar varför volymen ser ut som den gör. Hur talen hänger ihop med övriga nyckeltal står i artikeln om nyckeltal.

Så gör ni

  1. Läs hundra ärenden från en vanlig vecka och skriv ner vad kunden faktiskt frågade om, med kundens ord.
  2. Gruppera i femton till trettio ärendetyper och formulera en tänkbar åtgärd per typ. Går det inte, slå ihop.
  3. Skapa tre obligatoriska fält: ärendetyp, orsak och utfall. Låt taggar vara tillfälliga och sätt slutdatum på dem.
  4. Kör ett enighetstest med tre handläggare och tio ärenden innan ni rullar ut listan.
  5. Sätt kategorin vid avslut med systemförslag, och granska tjugo ärenden i månaden.
  6. Läs "Övrigt" varje månad och namnge det som saknas.
  7. Rensa listan varje kvartal. Ta bort kategorier som inte lett till ett beslut på ett halvår.

Vanliga frågor

Kan AI kategorisera ärendena åt oss?

Ja, och det är oftast rätt sätt att göra det, men bara på en lista någon har bestämt. En modell kan föreslå ärendetyp ur era egna kategorier och lära av handläggarnas rättningar, vilket går snabbt och blir mer konsekvent än handpåläggning. Låt den däremot inte hitta på kategorier fritt: då får ni en ny uppsättning namn varje kvartal och kan inte jämföra över tid. Följ hur ofta handläggarna ändrar förslaget; en hög andel ändringar betyder att kategorin är otydlig.

Hur ofta ska vi ändra kategorilistan?

Sällan på översta nivån och oftare på andra. Ärendetyperna ska vara jämförbara över år, så ändra dem bara när verksamheten faktiskt ändras, till exempel vid ett nytt sortiment eller en ny tjänst. Underkategorier och taggar kan ändras kvartalsvis. Dokumentera varje ändring med datum, annars blir en kurva som viker av omöjlig att tolka i efterhand.

Ska kunden få välja kategori i formuläret?

Bara om valet hjälper kunden, och då med kundens ord och få alternativ. Kunder väljer ofta fel, eftersom de inte känner era interna gränser, så använd deras val som en ledtråd för dirigering men inte som er statistik. Den riktiga kategorin sätts vid avslut av den som läst ärendet.

Vad gör vi med ärenden som hör hemma i flera kategorier?

Välj det kunden hörde av sig om, och lägg resten som en anteckning eller en tagg. En kund som frågar om leverans och samtidigt vill ändra adress är ett leveransärende med en åtgärd. Tillåt inte flera värden i ärendetypsfältet; då blir andelarna omöjliga att summera. Om samma kombination återkommer ofta är det ett tecken på att den förtjänar en egen ärendetyp.

Källor

Rickard Collander

Av

Rickard Collander

Rickard har arbetat med kundservice och Customer Success i snart tjugo år, på både köparsidan och leverantörssidan. Han började på Gjensidige med ansvar för kundtjänst och telemarketing, var i knappt fem år kundservicechef på Bonnier Tidskrifter med ansvar för avtal, servicemål och kvalitet i en outsourcad kundservice i alla kanaler, och har därefter arbetat som managementkonsult på Omnisale och som chef över Telias outsourcade kundservice. Han har varit CCO på kontaktcenterbolaget Releasy och senast Head of Customer Success på Scania, där han ledde kundframgång och support för digitala tjänster globalt. Under de senaste åren har han arbetat med AI-implementationer i bolag som Dold Adress, Omnio och Axfina. Han grundade Successifier och arbetar med hur kundserviceorganisationer bygger skalbara arbetssätt, mäter rätt saker och fångar risker innan kunder lämnar.

  • kategorisering
  • taggar
  • mätning
  • ärendehantering
  • taxonomi

Den här artikeln finns också på engelska: How to categorise tickets so the numbers become usable

Nästa steg

Utgå från er vardag.

Berätta vilken fråga som tar tid idag. Vi går igenom hur ett första steg skulle kunna se ut.

Hellre ett tydligt första steg än ett stort löfte.

Se hur kunskapsarbetet, granskningen och den första kanalen hänger ihop.

Om kunskapsanalysen
Från samma fråga
till ett bättre svar.
Boka genomgång